|
Lördag
kväll: v38
Besviken...Njae...Kenzo
var fullt upptagen med att undersöka en massa dofter på tävlingen.
Sittandet i grupp gick bra, 10 poäng.

Sittande
i grupp. (Inga problem)
Under
platsläggandet gnällde han, 8,5 poäng. Fria följet var jag ganska
nöjd med, 8 poäng. Sättandet under gång gjorde han 9,5 poäng på.
Rutan däremot småsprang han in i. På vägen dit hittade han en doft
som måste undersökas först, sen gjorde han allt rätt i rutan, fast
sakta, 7 poäng. Inkallandet med ställande och läggande gjorde han
mycket sämre än han någonsin gjort, 6,5 poäng och när vi gjorde
fjärren tror jag att han hade en sugpropp på nosen. Tack vare att jag
lade på namnet innan kommandot så hörde han vad jag jag sade och
utförde det korrekt och skrapade ihop 8 poäng. Vittringen gjorde han
bra, det var bara det att han tuggade på den, vilket jag trodde att vi
hade jobbat bort. När vi skulle göra "hopp apport" var han
helt väck. Jag fick ge två kommandon innan han över huvudtaget gav
sig iväg, sen fick jag göra flera kommandon, vi fick bara 5 poäng och
vi var sannerligen inte värda mer. Metallapporten gick bättre, men vi
skrapade bara ihop 7 poäng.
Sammanlagt
fick vi 244,5 poäng. Det är ju egentligen inte så jättedåligt, det
fattades ju bara 9,5 poäng till ett förstapris, det är ju bara det
att jag vet ju vad han kan.
Men,
men...jag säger som vanligt, vi kommer igen. Vi har ju vårt LP3, så
det gör inte så mycket.
Nästa
tävling är i Ljungby och då ska Zenna tävla också.
Hon
saknar ett förstapris till sitt LP1. Det blir hennes första tävling
för i år, så vi får väl se hur ringrostig hon är.

Pepsi
vaktar husvagnen i Vara-Grästorp

Zenna
kollar efter fåren (Är jag inte snygg i täcket)
Torsdag
kväll:
Skulle
vi åka till Läckö slott idag eller åka till Kinnekulle och titta
lite där? Vi valde Kinnekulle. Vi åkte en bit och kom till
"Utsikten". Det var verkligen fin utsikt. Vi såg Läckö
slott på andra sidan viken. Vi köpte kulglass och stod och njöt av
både glass och utsikt.
Målet
var att vi skulle titta på ett kalkstensbrott med en sjö.
Vi
hittade dit, tog ur hundarna ur bilen och tog en promenad. Det visade
sig att det gick att gå runt sjön. Vi började nere vid sjön och gick
uppför så att vi kom högt över sjön. Det var tjusigt med utsikten
och alla höstfärger.
Hundarna
såg inte utsikten för alla dofter på marken. De njöt nog av dem.
Efter
det åkte vi lite på måfå på småvägarna. Plötsligt såg vi en
skylt som det stod Sigrid Storråda på. Jag hade hört namnet innan och
undrade vad det var. Vi följde skyltarna och kom fram till en stor
banderoll, som det också stod Sigrid Storråda på. Men, vad är det
för något? Vi gick ur bilen och gick fram en bit... Det var ett
vikingaskepp som hette så. De hade byggt en kopia på det största
vikingaskeppet, som funnits. Det var 24 meter långt. Skönt, nu var
nyfikenheten stillad. Detta var bonus på denna utflykten.

Sigrid
Storråda
Vi
åkte vidare på måfå och såg en skylt med Råbäcks hamn. Vi
svängde av dit och åkte på en smal slingrande väg. Jodå, vi kom
fram till en pytteliten hamn. Där passade vi på att fika. Satt man
tyst så hördes inte ett ljud. Det hade varit ett stenhuggeri där
tidigare, men nu var det "bara" en sevärdhet.

Råbäckshamn
(inloppet)

Fika
med goa mackor
Se´n
bar det iväg "hem" till Vara-Grästorps BK och en liten
träningsstund med Kenzo. Han skötte sig riktigt bra. Vi får hoppas
att han gör det i Falköping på lördag också. Det skulle ju vara
roligt att höja våra poäng lite.
Tisdag
kväll:
Idag
har vi vandrat. Vi har gått på Hindens rev, som går rakt ut i
Vänern. Alla hundarna var med och var jätteduktiga. De var tvungna att
vara kopplade eftersom det var naturreservat. Dessutom fick de lov att
gå ordentligt hela vägen eftersom det bara var en smal stig dit ut.
Fram och tillbaka var det drygt sex kilometer.
Vi
tog det verkligen lugnt, så det tog tid, men vad gjorde det, vi har ju
semester. Vi hade med oss kaffe och mackor, som vi skulle ha där ute.
Vi hade nog kommit halvvägs dit ut när Janne hittade en fin plats, som
han tyckte att vi kunde fika på. Tycker du inte att vi ska vänta tills
vi är längst ut, frågade jag? Jo, det kan vi väl göra, men vi kan
väl ta lite nödproviant, menade han. Nödprovianten var en
chokladkaka, som han smugit med, så det fick det bli. Hur som helst, vi
travade på och se så fint och mysigt vi hade det, när vi fikade
längst ute på udden. Hundarna fick några extra goda hundkex, så att
de kände att de också fick lite extra.

Längst ut på Hindens rev.

Janne med sitt
efterlängtade fika ute på revet.
Tillbaka
på Vara-Grästorps BK (där vi bor några dagar) tränade jag lite med
alla hundarna. Jag tränade att skicka Kenzo till en kon och det börjar
redan gå ganska bra. I går provade jag att dirigera honom till
apporterna i elitklass och det har vi tränat på tidigare, fast det var
i våras, men han kom ihåg det, så det gick jättebra.
Zenna
körde jag bara lite fritt följ med och det går ganska bra, det kan
klicka lite i någon vändning bara.
Pepsi
fick lov att gå fot hon också. Om hon skärper sig kan hon faktiskt
gå en bra bit med bibehållen kontakt nu.
Inkallningen
älskar hon att få göra. Den är hon bra på.
|